I morgon är det lucia..
Tycker det är himla vackert med luciatåg, så förra året bjöd jag med mig själv! på mina vänners barns skolas luciatåg....(hänger ni med?)
Såg riktigt fram emot de små barnens späda sånger och att bli påmind om hur det var när man själv stod där, nervös och svettig i händerna, rädd för att sjunga fel eller på nåt annat sätt göra bort sig..
Sagt och gjort, luciakvällen kom och vi infann oss i bygdegården där det var knökfullt med stolta föräldrar. Långbord var dukade och stämningen var hög, och alla bänkade sig förväntansfullt.
Efter vad som verkade en evighet så släcktes alla lampor och de små barnen skred in i salen sjungandes den traditionella luciasången..
Det var inte alls så roligt som jag mindes..
Visst, det var vackert och innehöll den obligatoriska svimmande lussetärnan, förvirrade småtomtarna och felsjungande pepparkaksgubbarna...
Men herregud, efter luciatåget och kaffet var det AUKTION!!
En väldigt högljudd kvinna, förmodligen någons förälder mer eller mindre vrålade ut från scenen att alla borde ställa upp och köpa sakerna till förmån för barnens skolresa.
När buden inte var så höga så skrek denna kvinna att vi var osolidariska och inte hjälpte till för barnens skull...
I år så ser jag lussetåget på teve istället.
Inga kommentarer:
Skicka en kommentar